Sen på natten när jag skulle sova då låg jag längst in mot väggen och la mobilen på andra sidan.
Sen tänkte jag: "Ånej. Nu när alarmet ringer kanske jag inte nååår mobilen. Den är så långt borta!" ;)

Jag har alltid haft minst säng. En 80-säng. Det är ju mindre än vanliga. Så nu är jag lycklig.

Usch.. oj. Osminkad.. ful. Påminner mig om en apa..

Nu vill jag bara gå och sova igen. Fatta härligt.
Åå... påminner mig om tiden jag var "sjuk" eller "mådde dåligt", och inte ville stiga upp på morgonen. Det enda jag tänke när jag vaknade var att jag längtade tills det blev kväll igen.

Tur att de hittade felet till slut efter alla tusentals blodprover.

Nä nu ska jag inte deppa ihop genom att tänka på det! Nu ska jag gå och fixa i mitt rum och göra fint!
Kram♥